Med sitt stora engagemang för klimatet har Mathias Karvonen inte bara tagit initiativ för att minska sin egen klimatpåverkan, utan även drivit frågan i Luleå kommun. Detta är den fjärde artikeln av sex där vi får en inblick i några av Norrbottens kommuner och deras engagemang, utmaningar och framsteg i arbetet med energiomställningen.
Sedan 2022 har Mathias Karvonen haft rollen som kommunalråd i Luleå kommun. Som kommunalråd har han fått möjlighet att fokusera på frågor han brinner för, och klimatfrågan har blivit en av hans främsta prioriteringar.
Fokus på förändring
Mathias berättar att de pågående klimatförändringarna ger mycket ångest, samtidigt som debatten skapar frustration.
”Det är jättejobbigt att läsa tidningarna och det är tufft att se vad som händer runtom i världen. Det är också frustrerande att alla inte ser på klimatförändringarna som något allvarligt eller ens verkligt.” säger Mathias.
Trots frustrationen, försöker Mathias att inte känna sig uppgiven. Istället fokuserar han på förändring, och att göra sitt eget avtryck så litet som möjligt. Han hoppas på att andra tänker likadant.
”I vardagen försöker jag till exempel inte köpa så mycket nya kläder, utan istället handla second hand, och jag cyklar istället för att köra bil till jobbet. Sen är jag ju politiker, och då kan jag förhoppningsvis bidra på en lite större skala också” säger Mathias.
Deltagande i klimatledarprogrammet
När möjligheten att delta i Energikontor Norrs klimatledarprogram inom projektet REMARKABLE dök upp var det självklart för Mathias att delta.
”Jag hade redan tänkt att jag ville lära mig mer om de här frågorna, och börjat fundera mer på vad jag kan göra. Så det var ganska självklart att jag ville delta i programmet” förklarar Mathias.
Mathias beskriver klimatledarprogrammet som givande, på flera olika sätt.
”Jag har fått mycket värdefull kunskap, både genom föreläsningarna men också genom att träffa deltagare från andra kommuner. Vi har haft väldigt givande samtal där vi sett både likheter och skillnader mellan olika kommuner. Det har också varit inspirerande att få ta del av andras goda exempel” berättar han.
Ambitiösa klimatmål
Luleå kommun har redan ett klimatmål om att bli fossilfria till 2040. Men Mathias berättar att kommunen nu överväger att sätta ännu tuffare mål för den kommunala verksamheten.
”Vi behöver bli klimatneutrala snabbt och ser nu över ett beslut om att kommunen ska vara fossilfri 2030 istället för 2040. Det är inte taget än, men det är beslutat att utreda det vilket är ett viktigt steg i energiomställningen. Så där finns en ambitionshöjning som ett viktigt resultat från medverkan i Remarkable” förklarar Mathias.
Ett konkret exempel på Mathias engagemang är arbetet med att minska biltrafiken i centrum.
”Det är en utmanande fråga, och det är något som inte bara skulle förbättra klimatet utan även folkhälsan. Vi har fått möjligheter att samverka med andra kommuner i Europa genom Energikontor Norr för att minska dessa utsläpp genom nya projekt som vi är intresserade av” säger Mathias.
Vikten av samarbete
Mathias är realistisk om de utmaningar som ligger framför Luleå på vägen mot klimatneutralitet. Han påpekar att vissa åtgärder kräver uppoffringar från invånarna och att förändring kan vara långsam. Trots detta är han optimistisk och tror på att modiga beslut och samarbeten kan göra stor skillnad.
Till andra kommuner som vill stärka sitt arbete mot klimatneutralitet har Mathias ett viktigt råd: samarbete.
”Att sträcka ut handen, söka hjälp och lära av varandra. Genom att vara öppna och tydliga med sina mål tror jag att kommuner kan genomföra energiomställningen snabbare på lokal nivå” säger han.
Om REMARKABLE
Projektet REMARKABLE Climate Leaders strävar efter att bygga ny ledarskapskapacitet över hela Europa genom ett klimatledarskapsprogram utformat med och för klimatledare. Genom ett människocentrerat tillvägagångssätt kommer regionala energikontor runtom i Europa att stötta ledare för offentliga myndigheter och samhällen i att implementera transformerande färdplaner och innovativa lösningar för att uppnå klimatneutralitet.
Projektet finansieras av EU:s program Horizon 2020.
