Förnybart skapar möjligheter
Varje år ökar andelen förnybar energi i Sverige. Denna energi får vi främst från biobränslen, vatten, naturvärme, vind och sol. Genom att öka användningen av förnybar energi ökar också chansen att uppfylla och efterfölja uppsatta klimatmål.
En av våra huvuduppgifter som energikontor är att arbeta med att öka andelen förnybar energi. Genom åren har vi både drivit och deltagit i många varierande projekt med fokus på Norrbotten och norra Sveriges stora potential med sina många resurser av förnybara energikällor.
Vindkraft
Vindkraften utnyttjar luftens rörelseenergi som uppstår när det blåser. Under vinterhalvåret blåser det mer och densiteten är högre, vilket gör att vindkraftverkens produktion följer elbehovet under året.
I augusti 2014 var 91 vindkraftverk i drift på elva platser i Norrbotten. Cirka 390 verk har beviljats tillstånd på olika platser i länet, och det finns ansökningar/pågår samråd om att bygga cirka 600 vindkraftverk till. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 2015 cirka tio procent.
Sol
Idag används solens strålar för att tillverka värme med hjälp av solfångare, och elektricitet med hjälp av solceller.
Solvärme i norra Sverige
En av de stora skillnaderna mellan norra och södra Sverige är att solens energi är mer koncentrerad till sommarmånaderna här uppe i norr. Total solinstrålning ligger på ungefär samma nivå i hela landet. Trots ibland extrem kyla är solinstrålningen mot ett enfamiljshus i norra Sverige ändå 6-8 gånger större än husets värmebehov per år.
Så länge det finns solljus kan det finnas el
I solceller omvandlas solljuset till el. Den vanligaste solcellen består av en tunn skiva av ett så kallat halvledarmaterial där elektroner frigörs och skapar elektrisk ström. Processen pågår så länge solcellen är belyst men upphör när ljuset försvinner.
Sedan 2009 finns ett statligt solcellsstöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner.
Lagring av solenergi
I stora delar av världen varierar solstrålningen mycket över året, och detta gäller i högsta grad i norra Sverige. Redan idag finns det flera fungerande och i många fall lönsamma system för lagring av solvärme och flera nya tekniker för lagring av solel är under utveckling.
Vatten
Vattenkraft
I ett vattenkraftverk produceras energi genom att utnyttja höjdskillnaden mellan två vattennivåer. Olikt flera andra energikällor har vattenkraften möjlighet att producera el när elen som bäst behövs. Under sommar och höst fylls vattenmagasinen av snösmältning och regn och när vintern kommer, då efterfrågan på el är som störst, släpps vatten iväg – motsvarande precis så mycket energi som behövs.
Vågkraft
Vågenergi utgör idag en stor oexploaterad källa till förnybar energiproduktion. De vågkraftstekniker som förekommer i världen kan delas in i tre kategorier; vågaktiverade, oscillerande vattenkolumner och översköljande. Dessa kan sedan delas in i kustplacerade, kustnära och offshoreplacerade vågkraftverk.
Biobränslen
Biobränslen betecknar alla bränslen som hämtas från växtriket.
I Sverige används skogsråvara, odlade biobränslen som energiskog och energigräs (rörflen), raps, olika ärtväxter och halm som biobränsle. I Norrbotten och Västerbotten är rörflen den vanligaste och bäst växande energigrödan. Torv växer långsamt men räknas ibland som biobränsle. Hushållens matavfall liksom rester från livsmedelsindustrin, restauranger, lantbruket och reningsverkens slam kan rötas till biogas som kan driva samhällets fordon och generera el.
Naturkyla
Naturkyla är precis vad det låter som: kylan som finns i naturen, det vill säga i luften, marken och i vattnet. Denna kan användas för att kyla ner fastigheter och annat, exempelvis i form av luftkonditionering. Naturkyla från marken lämpar sig dock bäst för jämna kylbehov och är därför lämpligt att använda för att kyla ner processer i industrin. Vinterkyla kan lagras i marken, i berg eller snö och användas på sommaren.
Naturvärme
Bergvärme
Bergvärme bygger på att fånga upp lagrad solenergi och energi från jordens inre. I stora drag fungerar bergvärme genom att en rörslinga fylld av vätska sänks ned i ett borrhål på ca 120-200 meter. Vätskan i röret transporterar värme från borrhålet till en värmepump som sedan avger värme till byggnaden. Den typ av energi som finns i marken kallas för geoenergi.
Jordvärme
Jordvärme kallas också mark- eller ytvärme. Systemet bygger på att ta tillvara den solenergi som lagras i marken. Den tas till vara genom att slangar grävs ner i marken på någon till några meters djup och med ett avstånd om cirka en meter. Den frostskyddade vätskan fångar upp den lagrade energin som förs till en värmepump via ett slutet cirkulationssystem.
I ett värmepumpssystem kommer ca en tredjedel av värmen kommer från el och resten från berget/marken/luften. Det kan också krävas en elpatron för riktigt kalla dagar, då systemet ofta är anpassat för cirka 90 procent av det totala värmebehovet.
Sjövärme
Värme som finns i sjöar och älvar kan användas som energikälla till värmepumpar.